Invasivt diagnostiskt test

Moderkaksprov (CVS)

Diagnostiskt test där ett litet vävnadsprov från moderkakan analyseras för att upptäcka kromosomavvikelser och vissa ärftliga sjukdomar.

Vid ett moderkaksprov för läkaren in en tunn nål genom magen till livmodern och suger ut små fragment av moderkakan. Vävnaden innehåller samma genetiska material som fostret och analyseras på laboratorium. Metoden kallas också korionvillibiopsi eller CVS (chorionic villus sampling).

Till skillnad från screeningtester som NIPT och KUB är moderkaksprov ett diagnostiskt test — det ger ett definitivt svar. Fördelen jämfört med fostervattenprov är att det kan göras tidigare i graviditeten och ger snabbare svar.

Moderkaksprov är frivilligt och kräver remiss, oftast från barnmorska. Det innebär en liten ökad risk för missfall.

Senast uppdaterad 21 april 2026
Källor: 1177, Akademiska sjukhuset, Region Stockholm
Så går det till

Steg för steg — från remiss till provsvar

Ett moderkaksprov är ett planerat ingrepp. Själva provtagningen tar bara några minuter, men processen från remiss till slutligt svar sträcker sig över flera veckor.

  1. 1

    Remiss och samtal

    För att göra ett moderkaksprov behöver du en remiss, oftast från din barnmorska. Remissen kan bli aktuell om du fått förhöjd risk vid KUB eller NIPT, om det finns kända ärftliga sjukdomar i familjen, eller vid misstänkta fynd vid ultraljud.

    Innan provet får du information om vad det innebär, vad resultatet kan visa och vilka beslut du kan behöva ta. Ingreppet är frivilligt och du kan avbryta när som helst.

  2. 2

    Förberedelser vid kliniken

    Vid provtagningstillfället görs först en ultraljudsundersökning för att fastställa graviditetslängden, kontrollera fostrets läge och hitta bästa ställe för provtagningen. Ibland visar ultraljudet att det inte är lämpligt att ta provet just den dagen — då får du ny tid.

    Läkaren kontrollerar också din blodgrupp — om du är Rh-negativ kan du behöva en gammaglobulinspruta före ingreppet. En fylld urinblåsa kan underlätta provtagningen.

  3. 3

    Själva provtagningen

    En tunn nål förs in genom magen och in i livmodern under fortlöpande ultraljudskontroll. Genom nålen sugs små fragment av moderkakan ut. Ingreppet tar vanligtvis bara några minuter och görs utan bedövning.

    Det kan kännas obehagligt eller som ett tryck, men brukar inte vara smärtsamt. Efteråt kontrolleras fostret med ett nytt ultraljud.

    Tidsåtgång: ca 5–10 minuter
  4. 4

    Efter provet

    Efter provtagningen rekommenderas vila resten av dagen och undvika fysisk ansträngning, tunga lyft, samlag och bad de första dagarna. Lätt mensvärksliknande obehag är vanligt.

    Kontakta sjukvården direkt om det kommer blod eller fostervatten ur slidan, eller om du får feber, kraftig värk eller andra ovanliga symtom efter du lämnat mottagningen.

  5. 5

    Analys på laboratorium

    Moderkakan innehåller celler med samma genetiska material som fostret. Vävnaden skickas till laboratorium där cellerna odlas och analyseras.

    Provet analyseras rutinmässigt för de vanligaste kromosomavvikelserna (trisomi 13, 18 och 21). Om provet tagits på grund av ultraljudsfynd eller misstänkta ärftliga sjukdomar görs en mer omfattande analys av alla kromosomer.

    Svarstid: 5–14 dagar
  6. 6

    Provsvar och uppföljning

    Ett normalt provsvar meddelas ofta via 1177 eller skickas hem. Vid ett avvikande svar kontaktas du personligen av en läkare för besked och vidare samtal.

    Får du ett avvikande svar har du rätt till stöd — kurator, genetisk vägledning och samtal med läkare eller barnmorska. I sällsynta fall kan moderkaksprovet behöva kompletteras med fostervattenprov (se FAQ om CPM).

Om missfallsrisken: Enligt 1177 leder färre än 1 av 200 moderkaksprover till missfall — en risk på cirka 0,2–0,5 %. Den förhöjda risken är över efter cirka två veckor. Prata med din läkare om hur risken ser ut i din specifika situation.
Vad det visar

Vad moderkaksprov kan upptäcka

Moderkaksprov är ett diagnostiskt test som kan upptäcka kromosomavvikelser och vissa ärftliga sjukdomar redan tidigt i graviditeten — men till skillnad från fostervattenprov upptäcker det inte neuralrörsdefekter.

Kromosomavvikelser

Avvikelser i antal eller struktur

Rutinanalysen upptäcker de vanligaste trisomierna. En fullständig analys kan göras vid medicinsk indikation.

  • Trisomi 21 — Downs syndrom
  • Trisomi 18 — Edwards syndrom
  • Trisomi 13 — Pataus syndrom
  • Könskromosomavvikelser — t.ex. Turners och Klinefelters syndrom
  • Strukturella avvikelser — translokationer, deletioner, duplikationer
Ärftliga sjukdomar

Riktade DNA-analyser

Om det finns kända ärftliga sjukdomar i familjen kan DNA-analyser göras direkt på moderkaksprovet. Kräver föregående genetisk utredning.

  • Cystisk fibros
  • Duchennes muskeldystrofi
  • Hemofili (blödarsjuka)
  • Huntingtons sjukdom
  • Andra monogena sjukdomar där mutationen är känd
Fördel

Tidigare och snabbare

Den stora fördelen med moderkaksprov jämfört med fostervattenprov är tidpunkten och svarstiden.

  • Tidigaste invasivt test — kan göras från vecka 11
  • Snabbare svar — vanligtvis inom 1–2 veckor
  • Mer tid för beslut om graviditeten behöver planeras vidare
  • Samma diagnostiska säkerhet som fostervattenprov för kromosomavvikelser

Det moderkaksprov inte kan upptäcka

Moderkaksprov upptäcker inte neuralrörsdefekter som ryggmärgsbråck — för det behövs fostervattenprov eller uppföljande analyser senare i graviditeten. I sällsynta fall (cirka 1–2 %) kan provet ge oklara svar på grund av confined placental mosaicism (CPM), där moderkakan har en annan kromosomuppsättning än fostret. Då kan ett kompletterande fostervattenprov behövas. Ett normalt provsvar är ingen garanti för att barnet föds utan sjukdomar eller missbildningar.

För- och nackdelar

Fördelar och risker med moderkaksprov

Moderkaksprov erbjuder säkra svar tidigt i graviditeten men innebär också en liten risk. Informationen nedan bygger på Socialstyrelsens och 1177:s riktlinjer.

Fördelar

  • Diagnostisk säkerhet Ger ett definitivt svar på kromosomavvikelser, till skillnad från screeningtester som bara anger sannolikhet.
  • Tidigt i graviditeten Kan göras redan från vecka 11 — det invasiva test som ger svar tidigast.
  • Snabbare svar Resultat kommer vanligtvis inom 1–2 veckor, snabbare än fostervattenprov.
  • Möjliggör riktade DNA-analyser Kan analysera specifika ärftliga sjukdomar om de är kända i familjen.
  • Bekräftar screeningresultat Används för att bekräfta ett avvikande NIPT- eller KUB-resultat.

Risker och begränsningar

  • Missfallsrisk: 0,2–0,5 % Enligt 1177 leder färre än 1 av 200 moderkaksprover till missfall. Risken är över efter cirka två veckor.
  • Vissa komplikationer Blödning, infektion eller fostervattenläckage är ovanligt men kan förekomma.
  • CPM-risk (1–2 %) I sällsynta fall har moderkakan annan kromosomuppsättning än fostret — då kan fostervattenprov behövas som komplement.
  • Upptäcker inte neuralrörsdefekter Kan inte hitta ryggmärgsbråck och liknande — för det behövs fostervattenprov eller senare ultraljud.
  • Upptäcker inte allt Ett normalt provsvar garanterar inte att barnet föds utan avvikelser eller sjukdomar.
Indikationer

När rekommenderas moderkaksprov?

Moderkaksprov erbjuds vanligtvis när det finns en specifik medicinsk anledning och när tidigt svar är viktigt. Rutinerna varierar mellan regioner.

  • Förhöjd risk på KUB eller NIPT

    Om ett screeningtest visat förhöjd sannolikhet för en kromosomavvikelse erbjuds ofta moderkaksprov eller fostervattenprov för att bekräfta eller avfärda fyndet.

  • Ärftliga sjukdomar i familjen

    Vid kända ärftliga sjukdomar där en eller båda föräldrarna bär på en genetisk förändring kan moderkaksprov användas för riktad DNA-analys.

  • Tidigare barn med kromosomavvikelse

    Om ett tidigare barn fötts med en kromosomavvikelse eller allvarlig medfödd sjukdom kan moderkaksprov erbjudas i kommande graviditeter.

  • Avvikande fynd vid ultraljud

    Om ultraljudsundersökning visar tecken på missbildning eller strukturell avvikelse kan moderkaksprov användas för att utreda om en kromosomavvikelse ligger bakom.

  • När snabbt svar är viktigt

    Moderkaksprov väljs ofta framför fostervattenprov när det är angeläget att få besked så tidigt som möjligt i graviditeten — provet kan tas flera veckor innan fostervattenprov och ger snabbare svar.

Obs: Vilket invasivt prov som rekommenderas — moderkaksprov eller fostervattenprov — beror på graviditetsvecka, vad som ska undersökas och lokala rutiner. Prata med din läkare om vilket som passar bäst för din situation.
Jämförelse

Moderkaksprov jämfört med andra tester

Moderkaksprov är ett av fyra huvudsakliga fosterdiagnostiska tester i Sverige. Här är hur det förhåller sig till de andra.

Test Typ När Missfallsrisk Vad det ger
Moderkaksprov Invasivt, diagnostiskt Vecka 11 eller senare 0,2–0,5 % Säker diagnos, tidigare och snabbare svar
Fostervattenprov Invasivt, diagnostiskt Vecka 15 eller senare 0,2–0,5 % Säker diagnos, brett spektrum inklusive neuralrörsdefekter
NIPT Blodprov, screening Från vecka 10 Ingen Sannolikhet för vanligaste avvikelser
KUB Ultraljud + blodprov, screening Vecka 11–14 Ingen Sannolikhetsbedömning
Jämför NIPT-leverantörer
Vanliga frågor

Frågor om moderkaksprov

Sammanställda svar baserade på 1177, Socialstyrelsens riktlinjer och svenska fostermedicinska enheter.

Gör det ont att ta ett moderkaksprov?

De flesta upplever provtagningen som obehaglig men inte smärtsam. Nålsticket kan kännas som ett tryck. Provet görs utan bedövning eftersom själva sticket är så snabbt.

Berätta för läkaren om du är orolig. Du kan avbryta när som helst.

Hur stor är risken för missfall?

Enligt 1177 leder färre än 1 av 200 moderkaksprover till missfall, vilket motsvarar en risk på cirka 0,2–0,5 %. Den förhöjda risken är över efter cirka två veckor.

Risken är något högre vid flerbarnsgraviditeter. Läkaren som utför provet kan ge en mer individuell bedömning.

När får jag svar på provet?

Svar kommer vanligtvis inom 5 till 14 dagar beroende på vilken analys som görs. Rutinanalys av de vanligaste trisomierna (13, 18 och 21) är oftast klar snabbare, medan fullständig analys av alla kromosomer eller riktade DNA-analyser tar längre tid.

Ett normalt provsvar meddelas ofta via 1177 eller skickas hem. Ett avvikande svar meddelas per telefon av läkare.

Vad är skillnaden mellan moderkaksprov och fostervattenprov?

Moderkaksprov kan göras tidigare (från vecka 11) och ger snabbare svar. Fostervattenprov görs från vecka 15 men kan upptäcka fler tillstånd, inklusive neuralrörsdefekter som ryggmärgsbråck.

Missfallsrisken är likartad för båda proven (0,2–0,5 %). Vilket prov som rekommenderas beror på var i graviditeten du är och vad som ska undersökas.

Vad är CPM och påverkar det provet?

CPM står för confined placental mosaicism och innebär att moderkakan har en annan kromosomuppsättning än fostret. Det inträffar i cirka 1–2 % av moderkaksproven.

Om det misstänks behövs ett kompletterande fostervattenprov för att få ett säkert svar på fostrets kromosomer. Detta är en av de viktigaste begränsningarna med moderkaksprov jämfört med fostervattenprov.

Hur bokar jag ett moderkaksprov?

Du behöver en remiss, som oftast skrivs av din barnmorska. Prata med din barnmorskemottagning om du funderar på provet — de kan ge information och hänvisa vidare.

Du kan söka vård på vilken fostermedicinsk mottagning du vill i hela landet, men rutinerna för vem som erbjuds provet varierar mellan regioner.

Vad kostar moderkaksprov?

Inom den offentliga vården är kostnaden låg — oftast en vårdbesöksavgift. På Akademiska sjukhuset kostar moderkaksprov exempelvis 260 kr. I Region Stockholm erbjuds provet kostnadsfritt vid medicinsk indikation.

Priser kan variera mellan regioner. Kontrollera med din barnmorska eller din regions vårdgivarsida.

Kan jag jobba efter provtagningen?

Rekommendationen är att vila resten av dagen och undvika fysisk ansträngning, tunga lyft, samlag och bad de första dygnen. Därefter kan du oftast återgå till vanliga aktiviteter.

Kontakta sjukvården om det kommer blod eller fostervatten ur slidan, om du får feber eller kraftig värk.

Finns det fall där moderkaksprov inte rekommenderas?

Provet kan vara olämpligt i vissa situationer, till exempel om du som är gravid har hepatit eller hiv (eftersom fostret riskerar att smittas) eller om du har blödningsbenägenhet, till exempel vid blodförtunnande behandling.

Läkaren gör alltid en individuell bedömning innan provet utförs.

Källor

Informationen på denna sida är sammanställd från följande offentliga källor.

Senast uppdaterad 21 april 2026. Informationen på sidan ersätter inte medicinsk rådgivning. Kontakta din barnmorska eller läkare för individuell bedömning.